Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?.

Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styrvalet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyrayrkesförberedande program med hjälp av enkäter.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lärargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien är gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lärarna har inte hunnit göra något prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som används i denna studie är beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och Häggström (2004). Studien är helt byggd på analys av proven från kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkäter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att få en förståelse i vad uppgifterna testar.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida lönepremien för individer med teoretisk respektive yrkesinriktad gymnasieutbildning har förändrats under perioden 1990-2005 samt om en förändring kan bero på förändringar i utbud eller efterfrågan. För undersökningen använder jag mig av LINDA-databasen som innehåller information om ett treprocentigt slumpmässigt urval av den svenska befolkningen. För att analysera lönepremiens utveckling skattades mincermodeller för män och kvinnor som gått teoretiska respektive praktiska gymnasieutbildningar. Resultaten tyder på att lönepremien har ökat och en orsak kan vara en efterfrågeökning. Att det är just detta som har lett till en ökning kan man inte säga helt klart då det finns en mängd andra faktorer som påverkar resultatet..

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag är en väl använd och etablerad utvecklingsmetod. Genomgången av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade många gemensamma kompetenser som de ansåg vara viktiga när man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrån dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansåg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som låg som grund för vår undersökning.

Syftet med vår undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vår undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stärka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: Mätningarna utfördes på två gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i två grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkät om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 år eller äldre samt att de skulle gå ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i årskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 från studieförberedande program och 50 från yrkesförberedande program, i åldrarna 18-20 år. Det var 35 kvinnor och 65 män som deltog i studien.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv, och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie..